Varför var man så ofokuserad och disträ när man var tonåring och gick i skolan?
Då var jag inte ens hälften så fokuserad som jag är idag. Och idag har jag liksom ett eget hem att sköta, barn, en sambo, massa sysslor och skylldigheter hit och dit. Vad hade man att hålla reda på när man var 16-17? INGENTING skulle jag vilja säga. Men tankarna och intresset låg ju på helt fel grejer då, som killar och de senaste trenderna inom kläder, smink mm... Och det intresserar mig såklart fortfarande.

Men nu t.ex. försover jag mig aldrig, för det skulle bli kaos med både dagis och min skolgång. Jag kan inte komma hem och bara sova efter skolan, hur trött jag än är. Det ska lagas mat, städas och tvättas. Man skall hålla koll på folks födelsedagar, ha kvalitetstid med sitt barn, komma ihåg viktiga möten på dagis, hålla sig själv ajour med familj/vänner/bekanta, man skall ha hemstudier, det ska gå bra i skolan, man kämpar med sin vikt och sitt utseende dag ut och dag in, man försöker hålla koll på ekonomin, undrar över hur framtiden ser ut om 5, 10, 15 år, osv osv. 
Jag har verkligen 1000 gånger mer saker i huvudet idag än vad jag hade för bara 4 år sedan. Är det nu man blivit vuxen? När man inser hur mycket man faktiskt gör, och att man faktiskt klarar av det så länge man har lite struktur. Visst, allting klaffar ju inte jämt, ibland skjuter jag upp städningen för att man inte orkar, ibland ställer man in träffar med vänner för att man inte riktigt känner att man har tid, ibland ligger man sömnlös på nätterna för att man just TÄNKER på för mycket saker. 
Men sånt är ju livet.
Vi kämpar på så gott vi kan.
Och KUL är det! :D