I rymden finns inga känslor
Känns dock lite konstigt att sitta och skratta åt någon som har en speciell diagnos, det brukar ju liksom vara "förbjudet". Men dom gör ju filmen på ett underhållande och komiskt sätt. Efter att jag sett filmen ville jag själv ha en kompis med sån grav asperger som Simon i filmen har!
Filmen handlar alltså om en grabb som heter Simon, han har asberger syndrom och är faschinerad av rymden, planeter och cirklar. I början av filmen får han nog av att bo hemma med den hysteriske mamman och den alldeles för snälle pappan, så han får bo hos sin bror Sam, och hans tjej. Men ganska snart kan man konstatera att det inte funkar så bra, så tjejen flyttar ut och lämnar dom två bröderna ensamma.
Simon, som har asberger, tycker inte om förändringar i livet, och han vill att brorsan ska ha en flickvän, för vem ska annars diska?
Där börjar jakten på Sams nya flickvän, och visst hittar han kandidater...
Filmen har sånt där jobbigt slut, där man själv får gissa hur det går! Det gillar jag INTE i detta fall.
Men filmen var ändå väldigt rolig och intressant så den får betydet 3 av 5, en ganska bra HISS.
Efter filmen tittade vi på lite extramaterial, bl.a. intervjuer med folk som har asberger. En tjej berättade att hon blir irriterad och arg om hon har varit inställd på något, och det sen inte blir av.
Jag undrar om jag har Asberger xD
Nästan det värsta jag vet är när jag är peppad och inställd på att göra något speciellt som man planerat länge, och sen skiter det sig av någon anledning som jag inte kan styra över! Då kan jag bli helt BANANER alltså! :D Haha
Haha den filmen vill jag ju se =( Jag har haft en kompis med a-berger och kan ju säga att de inte var lätt :/
Sen tror jag inte att du har det hahaha! Vem blir inte sur när man har ställt in sig på någonting och peppat sen blir de inget :/ :P
Om du skulle ha det så skulle väl alla ha det. Tänk bara såååååå många gånger som Jonte och jag planerat att göra något ihop o vips så har någon av kidsen blivit sjuka, då har jag typ exploderat kan jag säga. Men vi har kommit på att Sebban är som brorsan va som liten och kan "fixa fram" feber när han tycker något känns obehagligt eller inte vill göra något, men som sen helt plötsligt är borta när man sagt att vi blir hemma och måste ta hand om honom. Så det har vi synat honom med ett par gånger nu.
Kraaam
